I mina gömmor finns en pappask som innehåller de mest fantastiska teskedar i silver. De är sex stycken: fem av dem pryds av exotiska djur och den sjätte av ett femflikigt blad. Skedarna har jag fått av en av min mammas mostrar, på askens lock står med snirklig handstil i blyerts: Till Rebecca på 5-årsdagen från gamla moster Karin. Där ligger de på samma rosa spröda silkespapper som Karin lade i asken för minst tre decennier sedan. Det värker lite i hjärtat och kittlar mina sinnen när jag läser texten och tar fram skedarna.
Min mamma hade flera barnlösa mostrar och eftersom hon var enda dottern i sin familj blev hon en favorit bland moderns systrar. Några av mostrarna levde ensamma hela livet och så här som vuxen kan jag fundera över det. Var det ett val eller något som bara blev? Och de exotiska skedarna, hur kommer de in i bilden? Min romantiska sida fantiserar om en ung äventyrslysten moster Karin som reser till Afrika - likt en svensk Karen Blixen - och blir kvar i många år. Hon missar födseln av sin älskade systerdotters barn men tar med sig skedarna med afrikanska djur till flickans femårsdag.
Ohw, vilka snygga!
SvaraRaderaDet är fantastiskt roligt med gamla fina saker att fantisera om deras historia och människorna bakom dom. Jag gör alltid det när jag ser saker på loppiar. Men ännu roligare såklart om det är ens egna gamla ting att fanstisera kring. :-)
SvaraRaderaVad fint :) ja, gamla fina saker kan verkligen få en att undra. Det är bra vackert med sakers historia.
SvaraRadera