Jag tycker inte om taklampor. För mig är de ett nödvändigt ont för att man ska kunna se när man städar och för att barnen ska kunna leka i sitt rum även på vintereftermiddagar. Går de att undvika så gör jag det helst. I vårt matrum har vi därför inte fått upp någon taklampa än. Det är sällan vi behöver ha starkt ljus där och känns det för dunkelt vid söndagsmiddagen tänder vi vår vackra takkrona i smide istället.
Takkronan brukar jag dekorera efter årstid, även om den inte används lika frekvent nu på sommarhalvåret. I veckan klippte jag röd kornell i en vildvuxen park och på vägen hem från jobbet såg jag ett buskage på en allmän plats som hade de mest fantastiska ljusgröna grenarna. Tur att man alltid har en sekatör redo i handväska så här års! Lite pinsamt känns det ju men inte tillräckligt för att avskräcka. Skulle någon rättrådig människa fråga vad jag sysslar med säger jag väl att jag jobbar på parkförvaltningen...
Takkronan har långa tappar som är perfekta att fläta kvistarna emellan. Både kornell och den andra okända busken har böjliga grenar som är enkla att fläta med.
I takkronans mitt svävar en grön fjäril i metall, som jag köpte i Danmark för flera år sedan.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar