Ibland kan man bara inte vänta. Fast man borde. I vissa fall kan inte ens den egna erfarenheten och självförvärvade visdomen stoppa en. När jag kommer in i ett kreativt flow vill jag bara vidare, fortsätta. Jag vill inte vänta på att färgen torkar eller betongen härdar. Jag vill se resultatet, jag vill vidare. Det är lite som när man blir förälskad, känslorna tar över och man struntar i konsekvenserna. Då går saker ibland itu, bokstavligen.
Igår kväll, ett dygn efter att jag gjutit betongplattorna och barnen somnat gott i sina sängar var jag bara tvungen att gå ut och försöka vända ut en av plattorna ur formen. Jag ville så gärna veta hur de blivit, hur avgjutningen från löven såg ut. Och så gick plattan i bitar, sex stycken närmare bestämt. Jag kunde inte ens bli arg, för jag visste nästan innerst inne att det skulle hända. När jag kände på betongen var den inte på långa vägar härdad. Varför jag inte kollade det innan jag tippade ut plattan vet jag inte. Eller jo, det var ju för att känslorna som tog överhanden!
Jag vet inte hur jag ska göra med den. Kanske gräver jag ner den som trampsten ändå. Avgjutningen från eklöven blev i alla fall vackra.
.
Hoppsan! Ja, så kan det gå - har själv varit med om det många gånger, man liksom orkar inte vänta tillräckligt när det är så spännande och så blir det bara pannkaka. Fast jag tycker den där plattan ser fin ut med sprickor också - den blir säkert jättefin nånstans när det om några år börjar växa mossa eller annat i sprickorna. Fint med ekbladen!
SvaraRaderaÅh vad jag känner igen mig i din beskrivning. Man är så ivrig att forcera framåt med sina verk att man ibland blundar för konsekvenserna. Och då går det som det går. Har gjort samma sak flera gånger - inte just med betong men med andra projekt. Jag tycker att du kan använda den ändå. Nu fick den ju en historia - och det är ju värdefullt :)
SvaraRaderaHa en fin dag!
Hej söta du! Jag tar inte alls illa upp. Jag har varit sjukskriven i två år och har under tiden byggt upp och grävt fram en egen trädgård. Det har varit min egen terapi. Har under flera år jobbat med mig själv med mildfulness och andra självhjälpssaker. När jag fick höra om grön rehab, så sökte jag mig direkt till Gunnebo, då jag förstod att det skulle vara något för mig.Som du säkert vet är man på väldigt olika plan i en sådan grupp och jag får arbeta mer självständigt. Efter de 14 veckorna så har jag fått en praktikplats att jobba med handledarna och hjälpa till med diverse saker i såklart i min egen takt.
SvaraRaderaBloggat om inredning och pyssel har jag gjort sedan 2006, kanske har du läst min gamla blogg Vit poesi, som är i samma stil som den nya bloggen, men när jag kände att mitt liv fått en vändning till det positiva, så ville jag också starta upp en ny blogg. Ha, ha, nu fick du veta lite mer om mig.
Ha en fin måndag!
Kram Malin
Hejsan.
SvaraRaderaKänner så väl igen mig ...tror att vi är många som har lite för bråttom ibland!
Tycket gott att du kan använda plattan ändå, nu blev den ju extra charmig!
Kram Anneli.
Jag är precis likadan. Ibland. Och ibland precis tvärtom. Oftast har jag alldeles för bråttom. Måste bara kika lite, lite till och lite till :-)
SvaraRaderaJag gjöt också betong för ett tag sedan. Hade för bråttom när jag skulle kolla hur det ena rabarberbladet blev så det föll i bitar. De andra sakerna har jag inte vågat kolla än. Inte heller riktigt haft tid. Hoppas få tid över ikväll när Dottern somnat.
Jag tycker absolut att du ska använda dig av den som spruckit också. Dels för att du alltid har en rolig historia att berätta i samband med att folk frågar. Sen så tycker jag att den blev vacker.
Ha en fin kväll// Johanna
Men åh så tråkigt. Verkligen fint mönster, vilken bra idé för betonggjutning, nu ska jag ut och leta löv :) Och javisst kan du använda plattan ändå, lite extra effekt med sprickorna. Jag har läst att man kan använda t.ex hönsnät som förstärkning, kanske det är nåt man ska gardera med?
SvaraRaderaMen åh...jag känner igen mig...det går inte att vänta, fast man innerst inne vet, att det kommer att bli fel. Är det känslorna som tar över? ja, det är nog så. Ibland måste jag göra en sak tre gånger innan det blir bra, bara för att jag inte kan vänta...
SvaraRaderaDet är nog så med skapandet, det blir så intensivt just i skaparproceduren och när allt är över så går luften ur.
Det är klart att du ska använda plattan ändå, den är jättevacker.
//lisamaja